vägskäl,

Nu känner jag att det är nog. Alldeles för mycket.
Jag ska ändra och förbättra. Hitta motivation och lyckas.
Trodde aldrig det skulle gå så här långt.
Men om du ignonerar det så blir det tillslut en smäll på käften.
Det ska inte vara kortsiktigt utan en livsstil. Jag vill också gå med huvudet högt och kunna säga att jag har lyckats. Slippa se dom konstiga blickarna som dömmer mig. Slippa kommentarerna som trycker ner. Men det värsta är när alla tror att det är bara en av alla gånger. Men den här gången menar jag det. Det har blivit för mycket nu. För jobbigt att leva med. Jag ser och känner på ställen jag aldrig trodde skulle kunna kännas på. För jag var ju aldrig en av "dom". "Dom" var ju alltid värre än mig, för det var ju inte jag. Men tyvärr så var, är, jag en av "dom".
Jag vill inte höra mer skitsnack.
Jag vill höra sanningen och hantera den.
Jag vill inte bli begravd av lögner och fortsätta.
Jag vill vara den som jag själv ser.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0